Nästa Nästa

05Jan09

Som arkeolog arbetade jag på en mängd platser runt om i Sverige i slutet av 80-talet och början av 90-talet.  De flesta låg i Stockholmstrakten men några lite längre bort. Vissa återkallar glada minnen och nostalgi. Andra var rena helveten, där allt jag minns är kyla, väta och stress. Men jag minns allihop.

En av de trevligaste platserna som jag grävt på tänker jag göra reklam för här: Nästa i Kärda socken och Värnamo kommun i Jönköpings län och landskapet Småland. Här debuterade jag som grävledare i april 1990. Vi, jag och tre tålmodiga kollegor, skulle gräva ett gravfält från yngre järnåldern som säsongsanställda på Jönköpings länsmuseum. Gravfältet låg i vägen för väg 27 som skulle breddas. Vägverket ville fram.

Som ganska nyutexaminerad och med begränsad erfarenhet var jag uppfylld av otestad kunskap och med oprövat självförtroende. Som ledare låtsades jag så gott jag kunde (och det gör jag fortfarande). Jag var precis i det skede när jag inte än förstått hur lite jag egentligen förstod. Det är en ganska bra utgångspunkt för att ta tag i en stor arbetsuppgift.  Vi var ambitiösa. Vi hade gott om tid (pengar) och bra stöd från museet.

Det var skitkul. Vi rotade fram viktiga fakta, skiktgrävde högar med inre stenpackningar i den finaste smöriga mosand mitt i ett fantastiskt fornlämningskomplex och hittade skelett och guld. 

Ulf Bodin 1990

Ett av åtta skelett som vi hittade. Den begravde var en ca 175 cm lång man som var 42-48 år gammal när han dog. Han var lagd hårt svept under en liten och oansenlig hög (A22). Vi är nog egentligen ganska lika han och jag...

Under gravarna låg en stenåldersboplats. Vädret var soligt (som somrarna alltid var på den tiden) och fru Andersson i gula huset mitt emot tvärs över vägen bjöd på kall pilsner och fika då och då. Själv bodde jag i en stuga ett stenkast från grävningen, Sjövik,  med gasoldrivet kylskåp och råttfylld brunn. Jag hyrde av bonden Åsberg. Jag tvagade mig i sjön Gunnen tillsammans med Åsbergs kvigor (som för övrigt syns på en av bilderna nedan). Goda minnen.

Jag tänker inte tynga berättelsen med kulturhistoriska fakta. Det kan ni läsa om i litteraturtipsen längst ner på sidan. Men i Nästa var det inte bara trevligt på grävningen. Vi som grävde fick god kontakt med lokalbefolkningen och hembygdsföreningen. Undersökningen 1990 var en stor sak i bygden som gav rubriker i tidningarna. Vi var nog en aning exotiska. Jag kände mig nästan som en kändis. Jag har återvänt många gånger till bygden för att hälsa på. Landskapet är vackert, kuperat och varierat och inte så barrskogstungt. Det finns fina badsjöar i trakten och det är fornt nästan över allt. Väl värt ett besök!

År 2000 karterade och 3D-modellerade frugan och jag ett nedlagt järnbruk i närheten med totalstation och fältdatasystemet Intrasis, men det är värt en egen historia. 

Några bilder från Nästa:

Flygfoto som visar gravfältet med undersökningen i nedre högra hörnet.

Flygfoto som visar gravfältet med undersökningen i nedre högra hörnet. Officiellt är bilden tagen av Claes Börjesson, men det var han som hade flygofototillståndet...

Linnéa Varenius.

Kranfoto under pågående undersökning fångar högarna, några av kvigorna och en fundersam grävningsledare utspökad i grävkläder av äldre modell och snusnäsduk. Foto: Linnéa Varenius.

Här

Sjövik. Här bodde jag sommaren 1990.

Gravfälten.

Gravfälten som blev kvar. Visst blir jag ibland sugen att ha sönder dom också. Fotot är från 2005.

Så här ser det ut idag.

Så här ser det ut idag (eller snarare 2005). Vägen är bred och fin och gravarna borta.

Lästips om undersökningen:

Första publiceringen skedde i tidskriften Fornvännen 1991 (PDF). Rapporten över gräveningen heter Ett vikingatida skelettgravfält i Finnveden och kom ut 1994. Några år senare (1997) sattes grävningen in i ett större sammanhang i artikeln I brytningstiden mellan hedniskt och kristet som finns i årsboken Det nära förflutna från Jönköpings länsmuseum. Publiceringen avslutades 2001 med en sammanfattande översikt, Tre arkeologiska undersökningar vid gravfälten i Nästa,  i Kärda hembygdsförenings bok Natur och kultur i Kärda



13 Responses to “Nästa Nästa”

  1. Trevligt att få lite bilder, jag har läst både rapporten och artiklarna vid ett flertal tillfällen då detta varit ett av de viktigare underlagen av undersökta småländska gravfält i JKPGs län då jag som student intresserade mig för gravfälten på Visingö. Sedan ett par år tillbaka finns det dock en hel del nytt matnyttigt från Torsviksområdet och Rogberga m fl.

    Magnus Reuterdahl

  2. 2 Lars L

    Ett personlig, kort och lagom distanserad presentation av en utgrävning! Tänk om fler försökte…

  3. Reuterdahl: Har du länkar till Torsvik och Rogberga och de andra? Kunde vara kul och få lite inblick vad som hänt sedan sist.

    Lars: Tänk om vi skulle skapa en plats på nätet där man samlade korta personliga grävberättelser (eller länkar till dem)? En form av portal för både yrkesfolk och intresserad allmänhet. Om man utgår från en karta blir det ju väldigt lätt att hitta berättelserna…

  4. Tror att de finns presenterade i någon form på JKPG’s länsmuseum de är de som grävt. Men jag har också för mig att det finns ett par sidor upp, skall kolla bland mina favoriter.

    M

  5. 5 Lars L

    Ulf: Det var en hiskeligt bra idé. Du menar att man låter i princip vem som helst lägga upp bilder, texter, länkar etc på en webbplats som alla kan titta på. Skulle man inte kunna tänkas låta vem som helst (som skaffar konto) också lägga till egen information? Är det nån annan som tycker det skulle vara bra om det fanns en sån webbplats?

  6. Lars: Just precis så menar jag! Jag tror att detta är ett koncept i tiden. Tänk om alla som är intresserade av kulturmiljö, hembygd, släktforskning och arkeologi hade en plats där man kunde skriva om sina egna kulturmiljöer – sina historiska smultronställen – och kanske använda alla de data som redan finns i stora register som en hjälp i berättelsen om platsen. Liksom länka sin egen berättelse till det som redan finns. Det finns ju plattformar för kulturarvsdata under utveckling just nu som ska stöda sånt och göra det lätt att bygga nya webbplatser som den här. Undrar om det finns fler som tycker som oss?

  7. 7 Lars L

    Ulf: Ja, det vore spännande att se hur det är med det. Jag såg nyligen i det här blogginlägget http://arkeologivast.blogspot.com/2009/01/arkeologiska-online-guider-fr-smland.html att det produceras statiska sidor om historiska platser. Sändarperspektivet är allenarådande och det finns ingen chans att andra som kan något om platserna kan bidra. Det är ju litet synd… Det kan ju tänkas att det finns andra spännande platser att berätta om!?

  8. Lars: Det är ju också synd att alla som presenterar sina platser eller undersökningar (eller andra projekt) gör det på så många olika ställen vilket gör det till ett grannlaga arbete att följa vad som händer. En smart funktion för en öppen webbplats kring kulturmiljöer vore att ge de som skriver om platserna en möjlighet att lägga in en länk till sina egna sidor tillsammans med ett kartläge (‘geotagg’ som de heter nu för tiden). På så sätt blir det ju enkelt att överblicka t ex alla befintliga grävbloggar och andra spännande sidor (kanske till och med mitt inlägg ovan). De skulle kunna bli en sorts portal (om man får använda det ordet 2009).

  9. 9 Lars L

    Ulf: Det här med geotaggar är ju fiffigt och modernt. Kartan är ju ett bra sätt att kunna samla ihop, underlätta för att hitta och navigera på.

  10. Lars: Kanske kan Riksantikvariämbetet (som ju är bra på kartor) bygga en webbplats för användarnas kulturmiljöer som bygger på den utmärkta kartfunktionen i Fornsök?

  11. 11 kullenmannen

    Fina gravar och intressant rapport jag läst många gånger. Men kristna sörrö, det var ´rom inte… Snarare tvärt om…

  12. Kullenmannen: Nej, jag tror inte heller att gravarna i Nästa är kristna och jag har nog aldrig påstått det heller. Vad jag kommer ihåg så har jag skrivit att de är hedniska gravar influerade av kristendomens begravningsmetoder.

  13. 13 kullenmannen

    Stämmer. Inte du, men bland andra Fru Gräslund brukar mena att de är ett slags protokristna gravar. Jag skulle snarare tro att skelettgravar av ”din” typ på gamla gravfält vid denna tidpunkt är ett tydligt statement MOT kristendomen. Jag filar faktiskt på en artikel om det. Får se när den kommer… Jag har ju så mycket att göra nu med min blogg och allt.


Lämna ett svar till reuterdahl Avbryt svar